Ansedel Johan Nilsson-Vilborg

Levnadsbeskrivning

Skeppare.

Johan föddes den 20 september 1880. Hans fader var ryktaren Nils Olsson på Glimmingehus och hans moder var Nils hustru Hanna Jönsdotter.

Johans skolgång finns inte dokumenterad men vid 13 års ålder, 1893, skrivs Johan in vid Simrishamns sjömanshus under reg.n: r 108. Detta reg.n: r följer Johan genom hela hans aktiva tid till sjöss.

Hans långa sjömansbana inleds den 12 april 1893, då han mönstrar som kock ombord i galeasen MARGARETA av Brantevik. MARGARETA mäter 54 NR(netto registerton). Johan stannar ombord under hela seglationssäsongen, som sträcker sig fram till den 24/11. Den 14 mars 1894 mönstrar han kock ombord i jakten MARGARETHE av Brantevik. Fartyget mäter 77 NR. Återigen stannar Johan hela seglationssäsongen och mönstrar av den 1 december 1894 i Helsingborg. Kocklönen under nämnda två år är tio kr i månaden. Även om Johan mönstrar ombord som kock, torde tjänsten ombord snarare rubriceras som ”kockjungman” – byssejobb och allehanda däcksjobb. Kocktiden är dock definitivt förbi nu.

Tiden som jungman tillbringar han under två säsonger i skonerten LAZARUS av Brantevik. LAZARUS mäter 93 NR. Första påmönstring ombord LAZARUS sker den 27 februari 1897 i Simrishamn och den slutliga avmönstringen i Simrishamn den 13 december 1898. Jungmanslönen är inledningsvis 18 kr i månaden. Vid nymönstring den 14 april 1898 i Kristianstad har lönen ökat till 25 kr. Sannolikt beror löneökningen på att Johan from den 14 april 1898 mönstrar som s.k. befaren jungman.

Johan kan nu mönstra ut som lättmatros. Återigen handlar det om två seglationssäsonger i samma båt. Den 4 april 1899 mönstrar han ombord i Branteviksskutan TELEGRAFEN. Fartyget mäter 105 NR. Denna första period avslutas den 24 november 1899. Den andra perioden börjar den 12 mars år 1900 och varar till den 27 november samma år. Avmönstring sker i Lübeck. Månadslönen är under dessa båda perioder 38 kr.

I enlighet med noteringarna i sjömansrullorna kan konstateras, att Johan under sex seglationssäsonger endast varit mönstrad i fyra fartyg. Begreppet ”långa törnar” innebär, att man med stor säkerhet kan anta att Johan erhållit bästa, tänkbara vitsord. Den fortsatta sjömansbanan bekräftar antagandet.

Nu börjar för Johan en lång period som bästeman. (Bästeman var en befattning ombord på mindre fartyg; befälhavarens närmaste underordnade. En styrman som bästeman kunde innebära avsaknad av den formella utbildning, som krävdes av befälhavaren. Bästemannen kunde vara självlärd, med lång erfarenhet till sjöss).

Befälsperioden som bästeman börjar den 28 april 1902, då Johan mönstrar på skonerten GEORG av Skillinge. GEORG följs av skonaren SVEA av Brantevik, skonerten NILS AUGUST av Brantevik (här är grannen på morfarshamn Per Svensson skeppare och svågrarna Karl Levin och Nils Olof Strutzenbladh besättningsmän), skonerten EMBLA av Skillinge, skonerten MARIE av Brantevik, skonerten HILMA av Brantevik, skonerten RICHARD av Skillinge, skonerten WIRA av Brantevik och skonerten MATILDA av Oskarshamn (strandad vid Howicks rocks 19130110, vrak). Perioden avslutas i skonaren BERTA MARIA av Skillinge den 23 augusti 1913. Jeppa Persson är skeppare. Lönerna varierar från 60 kr till 80 kr/mån.

Granskar man löneutvecklingen under förkrigstiden, finner man att bästeman har högsta tarifflönen ombord. Lastprovision, andelsägande etc. höjer dock skepparens lön.

Fartygens hemmahörande, storlek och seglationsbeskrivningar visar att Johan inte är en ”långseglare”. Han tillhör inte heller Kaphornklubben. De små skutorna är enligt mätbreven mindre än många av 60-talets trätrålare. Skutorna fraktar mestadels trävaror, koks och kol. Hemmahamnarna eller närliggande last/lossehamnar angörs regelbundet. Konossementen görs upp i hemmahamnarna eller i förekommande fall i samråd med mäklare. Ibland görs de upp för en hel säsong men oftast görs de upp endast för resa. Man finner också, att manskapet ibland endast mönstrar för resa.

Löneutbetalningar (i modern tid dragsedlar till anhöriga iland) sköter kaptenens hustru. Pengarna överlämnas till henne vid de regelbundna besöken runt eller i hemmahamnarna. I förekommande fall sändes pengar via mäklare och en postväxel. I den inre sjöfart, som man förstår sjömännen är sysselsatta i, är man inte skild från familjen under längre perioder. När helst tillfälle ges träffar sjömannen sin familj. Lite ironiskt myntas uttrycket att man skulle ”talas vä” (talas vid) och i de små kustsamhällena talas ofta om s.k. ”tala vä glyttar” .

Den 22 januari 1914 mönstrar Johan som konstapel (Konstapel var tidigare även ett befäl vid handelsflottan - en oexaminerad andre styrman på ett segelfartyg) i barkskeppet ANTOINETTE, tillhörande Björkegrenska rederiet i Simrishamn. ANTOINETTE seglar i Atlantfart. Avmönstringen sker i Malmö den 12 augusti 1914, endast 14 dagar efter första världskrigets utbrott. Efter denna seglats avlägger Johan skepparexamen av 2: dra klass. Utbildningen är en termin lång. Ämnena man läser är terresternavigation, räknelära, sjömanskap och svenska skrivspråket. Samma år får Johan ut sin behörighet som skeppare av 2: dra klass.

Det blir ytterligare en törn som bästeman och då i skonaren BANKEN av Brantevik. Denna period är från den 1 september 1914 till den 8 april 1915. Månadslönen är som tidigare 80 kr, men eventuella krigstillägg kan höja lönen.

Johans första skepp som befälhavare är skonerten PERCY av Kalmar. Ägare är skeppsmäklare P.A. Nelsson. Påmönstring sker den 5 juli 1915 i Kalmar och avmönstring i Kalmar den 19 januari 1918. Under perioden från den 12 maj 1917 till den 19 januari 1918 seglar äldste sonen Axel bästeman ombord i PERCY. Uppgift om Axels bästemanslön har inte hittats. (kanske 80:-)

Den långa törnen ombord i PERCY är under brinnande krig. Östersjön är inget säkert hemmavatten och såväl tyskar, ryssar som engelsmän jagar och sänker varandra långt in på svenskt territorial- vatten. Ett och annat neutralt, svenskt fartyg sänks också. Johan avslutar krigsåren med att föra befäl ombord i galeasen VILHELM, hemmahörande i Helsingborg. VILHELM strandar på Falsterbo rev den 23 oktober 1918 – endast några veckor före krigsslutet. VILHELM blir vrak. Sannolikt görs inga säsongsupphåll för Johans fartyg under krigsåren.

En ny era inleds i och med krigsslutet. Tonnaget har krympt och helt klart är det ont om jobb till sjöss.

Den 26 januari 1919 mönstrar Johan som matros på ångfartyget FREJA av Göteborg. FREJA var Johans första ångfartyg. Seglatsen varade i 5 månader. Därefter tar Johan en törn som bästeman på den nybyggda, tremastade motorskonerten SJÖFÅGELN från Malmö. Månadslönen är helt otroliga 320 kr. November 1919 övertar Johan befälet ombord i motorfartyget ERATO. Han stannar där fram till den 14 april 1921.

Den 27 augusti 1921 mönstrar Johan matros i Sveabolagets ångfartyg FENRIS. Här stannar han till 8 juli 1922. Fem dagar senare mönstrar han i Sveabolagets ångfartyg SUNDSVALL. Nästa Sveabåt är ångfartyget NORRLAND. NORRLAND är ett passagerarfartyg på linjen Åhus, Sölvesborg och uppåt svenska ostkusten. Matrostiden avslutas i motorfartyget BRYNHILD med avmönstring i Göteborg den 13 maj 1924. Samtliga Sveabåtar är motorfartyg (ångbåtar). En matros lön i ett motorfartyg är säkerligen högre än en befälslön i en segelskuta (170 kr/mån).

Den 26 maj 1924, 13 dagar efter avmönstringen ombord BRYNHILD, mönstrar Johan bästeman i tremastade motorskonaren ZENITHA av Råå. Mönstringen sker i Helsingborg. Lönerna har nu stigit och bästemans månadslön är 150 kr. Den 25 november 1924 mönstrar Johan av ZENITHA för att den 24 februari 1925 åter mönstra ombord i ZENITHA – avmönstring den 10 december 1925.

Johans nästa sjötörn blir som bästeman ombord i skonerten GENUS av Råå. Påmönstring sker i Helsingborg den 8 april 1926 och avmönstring också i Helsingborg den 9 december samma år. Bästemanslönen uppgår nu till 160 kr/månad. Efter ett par månaders ledighet blir det åter två törnar ombord i ZENITHA som bästeman. Den 2 november 1928 mönstrar han av ZENITHA för sista gången. Samma dag mönstrar han dock som bästeman i motorskonaren LINNEA av Ven, en kortare period, som avslutas den 27 december 1928 i Helsingborg.

De senaste fem årens bästemansjobb i ZENITHA, GENUS och LINNEA följs upp med en mönstring som matros ombord i ångfartyget MERCIA av Arild den 18 mars 1929. Johan lämnar MERCIA den 13 augusti samma år. En matroslön ombord i ett mindre ångfartyg är nu 148 kronor pr månad.

Johans näst sista fartyg blir Simrishamansångaren BOJAN. Han mönstrar ombord som 2:dre styrman den 4 november 1929 i Landskrona. Den 15 september 1930 finns i fartygsrullan infört, att Johan mönstrats upp som befälhavare tills behörig kan anskaffas. Han stannar kvar i BOJAN till den 23 maj 1931, men det är ovisst om han kvarstår som befälhavare hela tiden. En kaptens kontraktslön skrivs inte in i påmönstringsliggaren. Såväl uppmönstring som avmönstring sker i Luleå.

Efter den 23 maj 1931 stannar Johan under de tre efterföljande åren iland. Man kan antaga att ålfisket blir heltidssysselsättning. Den 28 maj 1934 mönstrar han ombord i Skillingegaleasen Anna. Befälhavare är Anders Olsson och han och Johan utgör hela besättningen. Skutan sysselsätter sig med vedtransport Blekingehamnar – Skillinge. Lasten säljs direkt vid kaj. Den första säsongen sträcker sig från ovannämnda datum tom den 16 september samma år. Den sista säsongen börjar den 12 juni 1935 och avslutas den 16 oktober 1935. Denna sista tjänstgöring är Johans sista sjötörn. Ett fyrtiotvåårigt, tidvis hårt och säkert mycket varierande sjömansliv har tagit slut. Ålfisket kan även nu ha ersatt sjömanslivet, men antydningar om sjukdom finns med i bilden.