fff
Ola Villasson.
ffm
Elna Tufvesdotter.
fmf
Jöns Stift.
fmm
Anna Matsdotter.
mff
Tufve Hindricsson.
mfm
Kjerstina Andersdotter.
mmf
Jens Jörgensen Holm.
mmm
Kirstine Mortensdatter.
ff
Nils Olsson. Född 1849-09-12 i Vallby 41, Vallby (L). [1] Död 1913-01-06 i Bolshög (L). [2] Ryktare.
fm
Hanna Jönsdotter. Född 1850-11-22 i Hoby 32, Östra Hoby (L). [1] Död 1939-10-13 i Glimminge 14, Bolshög (L). [2]
mf
Henrik Tufvesson-Strutzenblad. Född 1840-05-22 i Kvarnby 1, Östra Hoby (L). [1] Död 1924-12-18 i Bolshög (L). [2] Byggmästare.
mm
Ane Chatrine Holm. Född 1855-07-16 i Rutsker Sogn, Bornholm, Danmark. [1] Död 1930-01-24 i Bolshög (L). [2]
f
Johan Nilsson-Vilborg. Född 1880-09-20 i Vallby 43, Vallby (L). [1] Död 1940-02-10 i Gislöv 12:12, Östra Nöbbelöv (L). [2] Skeppare.
m
Anna Amalia Kristina Strutzenblad. Född 1880-03-04 i Skillinge 25, Östra Hoby (L). [1] Död 1946-05-05 i Gislöv 12:12, Östra Nöbbelöv (L). [2]

Inge Viking Wihlborg. Född 1915-05-14 i Gislöv 12:12, Östra Nöbbelöv (L). [1] Död 1982-10-23 i Östra Hoby (L). [2] Överstyrman.
Gift 1937-12-04 i Östra Nöbbelöv (L) [3] Martha Linnéa Ingeborg Lundström. Född 1917-11-10 i Vemmerlöv 15, Östra Vemmerlöv (L). [1]
Död 2001-08-25 i Borrby (L). [2]

Malte Ingvar Wihlborg. Född 1937-11-07 i Gislöv, Östra Nöbbelöv (L).
Radiotelegrafist.
Hans Göran Ingold Wihlborg. Född 1943-05-19 i Hoby 32:17, Östra Hoby (L). [1]
Fartygsingenjör.

Levnadsbeskrivning

Överstyrman.

Född 1915-05-14 i Gislöv 12:12, Östra Nöbbelöv (L). [1]
Gift 1937-12-04 i Östra Nöbbelöv (L) [3]
Död 1982-10-23 i Östra Hoby (L). [2]
Bostadadresser: Gislöv 41, Gislöv 47, Östra Hoby 32:17, Östra Hoby 17:24
Utflyttad 1939-05-08 från Gislöv 47, Östra Nöbbelöv (L). [Husförhör]
Inflyttad 1939-05-08 till Hoby 32:17, Östra Hoby (L). [Husförhör]

Inge Viking föddes den 14 maj 1915 på Gislöv nr. 12 i Östra Nöbbelövs församling. Hans fader var skepparen Johan Nilsson Vilborg och hans moder var Johans hustru, Amalia f. Strutzenbladh, dotter till byggmästaren Henrik Strutzenbladh, Skillinge.

Efter avslutad, sexårig folkskola i Gislöv och i väntan på att erforderlig ålder uppnås för inskrivning vid sjömanshus och en förväntad sjömansbana, sysselsätter sig Viking med arbete av varjehanda slag. Det vanligaste arbetet för pojkar i samma läge och med samma inriktning, var arbete på bondgårdar. Man förstår dock, att längtan till de äldre brödernas sjöliv lockade.

Fjorton år gammal utmynnar denna längtan i att Viking går ombord som smygpassagerare i en skuta, som ligger för lossning i Skillinge hamn. Till havs upptäcker besättningen ombord i skutan, att de har en stowaway ombord. Praxis är, att fripassagerare sätts iland vid nästa hamnanlöp. För Viking blev första seglatsens första hamn efter hemmahamnen Sölvesborg.

Den 27 april 1931 mönstrar Viking jungman ombord i skonerten Baltic av Skillinge under befäl av Jöns Wickman. Mönstringen sker i Malmö. Den 29 september grundstötte BALTIC vid Tokenäs udde på norra Öland. Skeppare Henrik Henriksson, Skillinge. BALTIC togs flott och fördes till Kalmar dagen efter, där lasten lossades. Avmönstring sker den 14 oktober i Kalmar.

Viking åtnjuter endast 2 veckors ledighet och mönstrar den 30 oktober jungman ombord i Trelleborgsångaren TORFRID. Påmönstring sker i Simrishamn. Sedan den 3 juni 1932 har dock Viking avancerat till lättmatros. Viking mönstras av i en polsk hamn den 11 juli 1933, efter att blivit akterseglad i föregående hamn, Sluiskil i Holland.

Det är oklart vad Viking sysslar med under den holländska tiden, eftersom han först den 9 september mönstrar mässuppassare i Transoils ångfartyg NIKE. Påmönstringen sker på svenska konsulatet i Rotterdam. Han har hyra ombord i NIKE fram till den 20 november 1933, då han mönstrar av i Hamburg.

Den 7 juni 1934 mönstrar Viking som jungman ombord i Grängesbergsbolagets motorfartyg LULEÅ. Mönstringen sker i Kalundborg i Danmark. Äldre brodern Adler mönstrar samtidigt ombord som lättmatros. De båda bröderna stannar ombord i LULEÅ till den 4 februari 1935, då de mönstrar av i Oxelösund. LULEÅ har gått en jordenruntresa. Från LULEÅ till Galveston i Texas, därifrån till Japan och till ryska Stillahavshamnen Vladivostok. Sannolikt gick resan till Europa och Skandinavien via Suezkanalen (med aspekt på tiden, är det inte uteslutet att färden gick runt Godahoppsudden och via västafrikanska hamnar).

Den 3 juni 1935 mönstrar Viking lättmatros i Gylferederiets s/s OSCAR GORTHON och lämnar fartyget i Malmö den 8 april 1936.

Sista törnen som lättmatros är ombord s/s P.L. PÅHLSSON av Helsingborg och omspänner tiden från den 18 juli 1936 till den 5 februari 1937. Fartyget tillhör Rederi AB Vidar, Helsingborg.

Nästa gång Viking mönstrar ut är den 10 december 1937. Han mönstrar nu matros i Hillerströmaren CONSUL CORFITZON. Avmönstring sker i Helsingborg den 11 september 1938. I och med avmönstring från CONSUL CORFITZON avslutas Vikings första sjömansetapp. Viking är nu gift och bosatt i Gislöv.

Under hösten 1938 tar Viking s.k. trafikkort för lastbil och köper Gernandt Perssons lastbilrörelse på Örnahusen. Andra världskriget är i full gång och såväl däcksimporter som drivmedelsimporter är starkt begränsade, nästan obefintliga. Det blir gengas i stället för bensin och för att hålla däcken körbara, läggs papperssäckar mellan däck och slang. Inkallelse till krigsberedskap reducerar rörelsens effektivitet, men svågern Henry Hansson håller rörelsen igång under inkallelserna. Familjen bor i en hyrd bostad med tillhörande garage.

1945, efter ett inte särskilt lyckat bilbyte, säljer Viking lastbilsrörelsen till Erik Linde, Östra Hoby. Viking får ett chaufförsjobb hos Linde. Under hösten 1946 och den efterföljande vårvintern, är Viking grönsaksuppköpare för Trädgårdsföreningen i Helsingborg. 1947 startar skillingefiskarna en egen fiskeriförening. En chaufför krävs för föreningens lastbil. Viking får jobbet.

Nästa sjöetapp inleds den 10 oktober 1949, då Viking mönstrar matros i Kiviksångaren ERIKSBORG. Avmönstring från ERIKSBORG sker den 29 april 1950.

Två månader senare mönstrar han matros i Gylfe-rederiets s/s OSCAR GORTHON (det är inte samma OG som 1935). Viking lämnar OSCAR GORTHON den 15 december 1950.

Den 23 januari 1951 inleds en lång epok i Rederi AB Otto Banck, Helsingborg. Bancktiden varar ända till den 12 april 1961. Efter endast tre dagar som matros i s/s LONA, mönstras Viking upp till 3:e styrman. Under perioden 25 januari till den 6 maj 1952 är han mönstrad som 3:e styrman i Höganäs båten s/s HEDERA. Därefter fortsätter han i Bancks s/s LONA fram till oktober 1952. Banckrederiet har från England inköpt s/s ROSARIO som efter namnbyte får namnet KATIA (KATIA BANCK from 1958). Befattningarna är fram till augusti 1953 3:e styrman.

I september 1953 börjar Viking på sjöbefälsskolan i Malmö och påbörjar förberedande kurs för styrmanskursen. Pga studieovana etc godkänns inte Viking, men går om kursen under den kommande vårterminen och kan i september 1954 börja i styrmansklassen. Under sommarlovet har han varit mönstrad som matros i KATIA. De första dagarna i juni 1955 går han ut från styrmansklassen med Trelleborgs Ångfartygs premie. Pga sin långa däckstid får han ut sin styrmansbehörighet direkt.

Vikings befattningar i Banckbåtarna KATIA BANCK, OTTO BANCK och ERIK BANCK är som 2: dre styrman eller överstyrman. Den 12 april lämnar han Bancks Rederi.

I juni 1961 tar Viking ett 3 månaders vikariat som överstyrman i Rederi AB Transmarins flaggskepp ASTRID.

I Broströmsrederiernas tankbåt KRONOHOLM seglar han 2: dre styrman under perioden 26/10-61 – 28/5-62.

Den 18 juli 1962 mönstrar Viking 2: dre styrman i m/s BIRGIT RAGNE, tillhörande Rederi AB Ragne, Västervik. Han stannar kvar i detta rederi fram till september 1970. Han seglar omväxlande 2: dre och överstyrman och fartygen heter BIRGIT RAGNE, MAJ RAGNE, FREDERIK RAGNE och BJÖRN RAGNE. Under år 1965 – 1967 är han anställd som supercargo - en anställning hos befraktaren, dvs ägaren till lasten – i av Rederi AB Ragne chartrade fartyg (2 under perioden).

Vikings sista sjötörn är ombord i Skärhamnstankern LISA och då som 2: dre styrman. Avmönstringen från m/t LISA den 2 oktober 1973, sätter punkt för en trettioårig sjömansbana.

 

Källor

  1. Födelsebok
  2. Dödbok
  3. Vigselbok
  4. Sveriges befolkning 1970
  5. Husförhör

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister